För att kliva in genom dörren till utställningen ”Next Level Craft” och mötas av ett helt annorlunda, kreativt universum kan närmast liknas med att gå på knockout.
Denna nyskapande slöjdutställning bjuder nämligen på ett myller av intryck, inte bara föremål och fantasifigurer, utan även ljud, ljus och en minst sagt expressiv musikvideo där slöjd och dansstilen voguing mycket lyckosamt har funnit en korsbefruktning. (Se videon ovan)
Men kanske framför allt är det en utställning som hyllar handens intelligens med vördnad för tradition och kunskap men helt befriad från måsten.
Det är Aia Jüdes som skapat utställningen på uppdrag av hemslöjdskonsulterna i de fyra svenska nordligaste länen. Vandringsutställningen hade ursprungligen vernissage under Kulturhuvudstadsåret i Umeå och har nu två år senare slutligen nått Norrbotten och museet Ájtte. Aia Jüdes uppdrag var att skapa en annorlunda slöjdutställning. Kanske inte så konstigt att man valt just henne. Jüdes har exempelvis tillverkat näverskor med tio centimeters klack, förgyllda i 23 karats guld och näverväskor som platsar på catwalken. Och hennes tanke att utgå från befintliga tekniker och kunskaper och sedan lyfta in dem i ett nytt sammanhang genomsyrar minst sagt hela utställningen där fantasin och kreativiteten flödar gränslöst. Och ärligt liknar det ingen annan utställning jag besökt. Denna procession av mystiska väsen och magiska föremål som skrider fram i ett fiktivt nordiskt landskap skapar inte bara inombordsliga berättelser utan också skaparlust. Denna slöjdsaga med sitt alldeles egna soundtrack blandar yllebroderi, elektronisk musik, rotslöjd, streetart, tovning, high fashion, täljteknik, trådslöjd och näverflätning med dans.
Det är ganska galet, inte alltid vackert och till viss del kunskapsbärande. Publiken får i de sistnämnda fallet via olika skärmar ta del av slöjdare och konstnärers olika tekniker och hur de utvecklat dem.
Helena Hörstedt, experimentell modehantverkare, har exempelvis skapat den ”Vittra” som går i täten för processionen genom utställningen. En textil skulptur i 1000 meter handflätat sidenband, med inspiration från en bok om näverslöjd och då särskilt näverflätade karottunderlägg. Ur den kunskapen har hon skapat sin egen teknik, kubflätning. Resultatet är anslående. Denna mytiska karaktär har förvisso likheter med modeplagg, ändå inte. Detsamma kan sägas om Johanna Hofring och Tor Söderins ”Ullgudinna”, egentligen en hyllning till den svenska ullen, där de skapat ett fantasiväsen i golvsvepande klänning med en blombroderad underkjol av tovad ull. Det är vackert och ganska ledsamt att bli informerad om att vi bränner enorma mängder ull i Sverige eftersom ingen har tid eller råd att ta hand om den eftersom det saknas inhemsk industri.
Ove Hedströms ”Fantasifåglar och fjädrar” i järntråd fångar också ögat vid en första överblick av utställningen. Annat kräver dock tid att upptäcka. Utställningens ljussättningen följer nämligen dygsrytmen, från gryning, dag, skymning till natt. Och när mörkret faller lyser vissa föremål upp, som vid en ”annan tid på dygnet” varit tämligen anonyma. Då har man varit inne i utställningen 15 minuter och då brakar också partyt loss med en musikvideo av voguingdansare som battlar loss med ett crew av slöjdare. Slutligen dansar alla med varandra. En viktig symbol för utställningens konstnärlige ledare vars budskap är att det blir så mycket roligare om vi skippar slöjdens traditionella indelningar och grupperingar. Helt enkelt, att slöjd ska vara fritt och gränslöst. Att döma av resultatet är det bara att hålla med.
Fredagens mest lästa artiklar på kuriren.nu:
Avslöjar: Nytt varuhus öppnar i Luleå
Film: Se norrskenet som fick fotografenb att börja gråta
Fagervall talar ut om uppbrottet